Åh, den där “vad vill du att vi ska göra?” gör mig så frustrerad varenda gång! Jag tror att de försöker att vara inkännande, låta en delta i sin vård eller nåt – men liksom – hade jag vetat vad som behövde göras hade jag väl redan gjort det?
Min erfarenhet är att när man upplever att det inte går, att man inte orkar – då ska man lyssna på det. Jag har ofta gjort misstaget fortsätta pressa mig själv. Det har slutat med att jag blivit ännu sjukare, fastnat långa sjukskrivningar etc.
Förändringar kan ofta kännas jobbiga och skrämmande – att inte veta hur saker kommer bli, om det kommer att bli bra osv. Jag tror att det kan vara värt att påminna sig om att ingenting är cementerat. De beslut du fattar nu kommer inte att definera din tillvaro för all framtid. Och allting behöver faktiskt inte sluta i katastrofer, även om det kanske känns så.
Hoppas att du mår bättre snart. Ta hand om dig <3
